Pia tycker och tänker

Från familjehemsmammans blogg | april 5, 2010

Har läst något mycket intressant på bloggen som familjehemsmamman till de familjehemsplacerade syskonen som Marks kommun valde att sända hem till en förälder som inte är något lysande exempel på trygg förälder. Marks kommun har fått svidande kritik för sitt handläggande, fått tillsätta ett par opartiska utredare som ska se över barnens situation och förhoppningsvis lyssna till vad de små själva vill, säger och framförallt har behov av!

Behovet kan knappast vara att leva med en förälder som begår brott, flyttar då hyrorna inte är betalda på några månader, inte har förmågan att vara en god förälder och ha insikt i barns behov.

http://www.familjeliv.se/Bloggar-3-50/b120001p1251526.html

På tisdag ska riksdagen debattera familjehem och familjehemsvård. Äntligen kanske barnen ska bli satta i centrum och lyssnade till!

 @@@

På tisdag debatteras förändringar för oss som familjehem. några av de saker som skall upp är de här:  skall tas reda dagen efter.Bes.ut

Den sociala barn- och ungdomsvården

I motion So619 av Ylva Johansson m.fl. (s) yrkande 22 begärs ett tillkännagivande om den sociala barn- och ungdomsvården. Motionärerna refererar till kritik från bl.a. tillsynsmyndigheter och barnrättsorganisationer som gör gällande att det finns brister i handläggningen, i ansvarstagandet och i skyddet för barn, skillnader mellan kommuner, bristande delaktighet och tillämpning av barnperspektivet samt kompetensbrister i socialtjänsten. Motionärerna anser att regeringen skyndsamt bör lägga fram förslag till riksdagen för att åtgärda bristerna. Vidare refererar motionärerna till barnskyddsutredningens betänkande (SOU 2009:68) med dess förslag till skärpta krav på barnavårdsutredningar, barn som placeras utanför det egna hemmet samt fastställda kompetenskrav för socialsekreterare i barn- och ungdomsvården.
I motion So522 av Agneta Berliner och Maria Lundqvist-Brömster (båda fp) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om att på nationell nivå fastställa obligatoriska, systematiska rutiner för att fånga upp varje placerat barns eventuella behov av stöd. I yrkande 3 begärs ett tillkännagivande om att göra en nationell satsning på utvärdering och metodutveckling inom den sociala barn- och ungdomsvården. I yrkande 4 begärs ett tillkännagivande om att stärka barnets rätt att komma till tals i den sociala tillsynen. I yrkande 6 begärs ett tillkännagivande om att alla placerade barn bör ges rätt till en ”egen” socialsekreterare. I yrkande 8 begärs ett tillkännagivande om uppföljning av kvalitet i familjehem i annan kommun. I yrkande 9 begärs ett tillkännagivande om stärkt eftervård för tidigare placerade barn och ungdomar.
I motion So211 av Helena Bouveng (m) begärs ett tillkännagivande om att familjehem bör kvalitetssäkras.
Ett liknande yrkande finns i motion So522 av Agneta Berliner och Maria Lundqvist-Brömster (båda fp) yrkande 2.

Utsatta ungdomar

I motion So618 av Carina Ohlsson m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande om ökade insatser för att bekämpa ungdomars utsatthet. Enligt motionärerna krävs det en aktiv politik och insatser på många områden.
Den sociala barn- och ungdomsvården, Utsatta ungdomar, Privata HVB-hem

Sedan den 1 april 2008 är bestämmelserna ändrade (prop. 2006/07:129, bet. 2007/08:SoU5, rskr. 2007/08:52) när det gäller skydd och stöd för unga inom den sociala barn- och ungdomsvården. Ändringarna syftar till att stärka barns och ungas ställning, skapa förutsättningar för säker och sammanhållen vård av barn och unga samt att denna vård ges i enlighet med kunskap och beprövad erfarenhet. Ändringarna innebär i korthet att

  • barn och unga har rätt till information och rätt att få sin ställning dokumenterad
  • det ska upprättas en genomförandeplan för barn och unga i familjehem och institution
  • socialnämnden ska ha tydligare ansvar att tillgodose behov av stöd och hjälp efter en placering
  • tillsynsmyndigheten kan stänga ett HVB-hem vid allvarliga missförhållanden
  • Socialstyrelsen har i uppdrag att utveckla kriterier för bedömning av familjehem – klart till den 31 december 2010.

Socialstyrelsen har fr.o.m. den 1 januari 2010 övertagit länsstyrelsernas tillsyns- och tillståndsverksamhet enligt bl.a. SoL och dessa har samordnats med Socialstyrelsens tillsyn av hälso- och sjukvården. Denna reform har inneburit bl.a. att

  • barn och föräldrar ska få information om barns rättigheter i samband med en placering utanför hemmet
  • barn och unga ska kunna kontakta tillsynsmyndigheten i frågor om placeringen via ett särskilt telefonnummer
  • det ska göras tillsyn av HVB-hem minst två gånger per år och att ett av besöken ska vara oanmält
  • tillsynspersonalen har rätt att tala med ett barn utan att i förväg informera familjehemsföräldrarna och att barnet har rätt att säga nej till samtal
  • försöksverksamhet med tillsynsombud för barn i familjehem införts 2010–2012 med redovisning 2013.

I juli 2009 lämnade Barnskyddsutredningen sitt förslag (SOU 2009:68) till en ny lag om stöd och skydd för barn och unga, förkortad LBU. Förslaget, som har remissbehandlats och bereds i Regeringskansliet, innebär att bestämmelser som rör barn i SoL och samtliga bestämmelser i LVU förs samman i en särskild lag. Genom den nya lagen föreslås drygt 40 förändringar eller kompletteringar av nuvarande bestämmelser. Här kan nämnas ett antal av dessa ändringsförslag.

  • Barn ska få utökade möjligheter att kunna tala med och få hjälp av socialtjänsten, oberoende av vårdnadshavarens samtycke.
  • Den som misstänker att ett barn far illa ska i samband med anmälan kunna påkalla ett möte med socialtjänsten och den familj som berörs i syfte att öka öppenheten mot familjen och stärka samarbetet mellan myndigheter.
  • Kommuner ska vara skyldiga att ha tillgång till öppna insatser för barn och familjer med olika behov av rätt till stöd och skydd och därutöver, t.ex. i form av familjestödsprogram, på ett enkelt sätt utan föregående utredning och behovsprövning.
  • Socialtjänsten ska kunna följa upp ett barns situation även när föräldrarna motsätter sig detta om det finns befogad oro för att barnet far illa samtidigt som laglig grund för tvångsåtgärder saknas.
  • Varje barn som omhändertas ska få en egen socialsekreterare som ska besöka barnet minst fyra gånger per år och så långt som möjligt föra enskilda samtal med barnet. Socialsekreteraren ska ha ett särskilt ansvar för att följa vården av barnet och för kontakten med barnet under omhändertagandet.
  • Familjehemmen ska få bättre stöd i form av utbildning inför sin viktiga uppgift. Familjehemmets och socialtjänstens respektive ansvar och åtagande för barnets vård och utveckling ska läggas fast i avtal.
  • Familjehemsföräldrar som övertar vårdnaden om ett barn ska ha rätt till fortsatt stöd från den kommun som placerat barnet.
  • Socialtjänsten ska vara skyldig att ha rutiner för att förebygga, upptäcka och hantera risker och missförhållanden.
  • Socionomexamen ska krävas för sådana arbetsuppgifter inom den sociala barn- och ungdomsvården som innebär att utreda och bedöma ett barns behov av stöd och skydd samt följa upp insatserna för barnet och barnets situation. På längre sikt bör specialistkompetens krävas för uppgifterna och en specialistutbildning om minst ett år föreslås införas inom högskolan.

Regeringen har den 11 mars 2010 beslutat om en proposition med anledning av de förslag som framförs i Ds 2009:33 Förändringar i lex Sarah-bestämmelsen. Förslagen innebär i korthet att var och en som fullgör uppgifter inom socialtjänsten eller inom Statens institutionsstyrelses institutioner ska vaka över att de insatser som genomförs är av god kvalitet och genast rapportera missförhållanden.

Familjehemsföräldrars ekonomiska villkor

En motion med yrkande om en översyn av familjhemsföräldrars ekonomiska villkor behandlades senast av utskottet i 2008/09:SoU16 Socialtjänst. Utskottet noterade att det pågick utredningsarbete inom både Arbetsmarknads- och Socialdepartementet i den frågan och ansåg att utskottet inte borde ta något initiativ med anledning av motionen varför den avstyrktes. Riksdagen följde utskottet (prot. 2008/09:91).
Genom en ändring i lagen om arbetslöshetsförsäkring (1997:238) som trädde i kraft den 1 januari 2010 ska en person som ansöker om arbetslöshetsersättning och som varit förhindrad att arbeta på grund av uppdrag att ta emot barn i familje- eller jourhem, under vissa förutsättningar få betrakta tiden med nyss nämnda uppdrag som överhoppningsbar tid vid bestämmande av ramtid. Med ramtid menas en viss tidsperiod före det att den sökande blev arbetslös. Se prop. 2009/10:49
Förändringar i arbetslöshetsförsäkringen – Stöd till personer som varit långvarigt sjukfrånvarande och familjehemsföräldrar samt arbetsmarknadsutskottets betänkande 2009/10AU2 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv (rskr. 2009/10:151 och 152).
I budgetpropositionen 2009/10:1 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp (s. 32) aviseras en parlamentarisk utredning med syfte att formulera principer för ett sammanhållet och hållbart socialförsäkringssystem. Arbete med att ta fram direktiv pågår i Socialdepartementet. Detta utredningsarbete torde, enligt uppgift från Socialdepartementet, komma att omfatta familjehemsföräldrars ekonomiska villkor, såsom rätt till sjukpenning, pension och föräldrapenning m.m.

 

 

Det står i sin helhet på riksdagens hemsida  www.riksdagen.se/webbnav/?nid=44&doktyp=f-liswww.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3322


Publicerat i Uncategorized

Kommentera »

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: